Nothing Ear (3)

Jag älskar in ear-lurar med stora element. För även om många skickliga tillverkare lärt sig hur de via ytterst finurlig DSP (Digital Sound Processing) kan lura örat att ett element på sex millimeter nästan låter som ett som mäter 12 millimeter, är det för mig som betygsatt närmare 30 par olika in ear-hörlurar vid det här laget – trots allt ganska lätt att höra skillnad. Det finns en rymd och ett omfång i hur de större elementen flyttar luft och jag har efter ett år tillsammans med Nothing Ear (3) samt ett år dessförinnan tillsammans med Technics AZ100, blivit beroende av den där specifika karaktären som ett stort element ger.

Nothing har ju via sina telefoner och lurar (alla omsorgsfullt och egensinnigt designade av Teenage Engineering) etablerat sig som väldigt vettiga budgetalternativ till Samsung, Oneplus och Xiaomi. Jag har gillat flera av deras tidigare produkter, älskar utformningen på rubbet och fann absolut ljuspunkter i de rent allmänt hårt kritiserade over ear-lurarna Nothing Headphone (1). Jag hade väl inför leveransen av Ear (3) rimliga förhoppningar. Ingenting orimligt. Jag förväntade mig aldrig storverk. Med facit i hand borde jag kanske gjort det, för de här lurarna är otroligt bra.

Till att börja med är designen både läcker att titta på samt originell i hur Nothing valt att jobba med transparent plast, sin ikoniska mörkröda prick, matris-fonten och kontrasterande mönster och material. De är även snillrikt utformade ur ett rent ergonomiskt perspektiv då 12 mm stora element vanligtvis innebär betydligt större lurar än såhär, som i så gott som alla andra fall sitter sämre i mina öron (Technics AZ100 samt Bowers & Wilkins Pi7 S2 inkluderat) än vad Ear (3) gör.

Det medföljande förvaringsetuiet är enkelt att tycka om, också. Det är platt, tar lite plats, känns välbyggt med en härlig premiumkänsla samt huserar en ”Super Mic” som initialt kändes som en gimmick för egen del, men har visat sig vara minst sagt användbar då ljudkvaliteten i denna mikrofon vida överträffar den i lurarna, och därmed resulterat i att jag dikterat alla saker jag kommer på att jag måste göra i jobbet, i supermikrofonen, samt att jag ibland under blåsigare promenader och efter vindbrusklagomål från den jag pratat med, switchat till supermicken, som därmed förtjänat sitt namn.

Ljudkvaliteten i Nothing Ear (3) är rasande bra. Bäst i klassen och därmed bäst av allt jag hört under 5000 kronor. Direkt ur kartong är dessa lurar nästan orimligt bra sett till hur de spelar, med ett tryck, en dynamik och framför allt kontroll som mer rimmar på en fullstor, sladdbunden hifi-hörlur. Basen har en strålande närvaro, massor av botten medan mellanregistret låter varmt och samlat utan att krocka med något annat i frekvensområdet. Ear (3) låter naturliga och luftiga samtidigt som de har delar av den där extra-extra spelglada karaktären som du finner i en JBL-lur eller i Bose prylar. Balansen är perfekt och om jag måste välja en enda in-ear-modell med bäst ljud just nu, oavsett pris, väljer jag denna.

Det finns även parametrisk EQ här, stöd för högupplöst ljud samt riktigt bra aktiv brusreducering. Nothing når inte riktigt upp i samma skyhöga nivåer som Sony eller Apple men de är inte långt ifrån och jag tycker även att samtalskvaliteten är suverän. Det enda med denna i övrigt fantastiska produkt som inte riktigt är så bra som den borde ha varit, är batteritiden. Tyvärr. Medan de närmaste konkurrenterna alla erbjuder runt tio timmar per laddning stannar Ear (3) på fem timmar. Ingen dealbreaker för egen del men att inte kalla batteritiden för klen, vore såklart regelrätt tjänstefel här.

Med Ear (3) har Nothing verkligen tagit ett stort kliv framåt när det kommer till deras ljuddivision och om du kan leva med fem timmars batteritid per laddning, har du här vad jag skulle vilja kora till de mest välljudande, trådlösa in ear-hörlurarna på marknaden just nu.