The Further Mis-Adventures of Cliff Booth

Brad Pitts Oscarsbelönade stunt-karaktär stöter på nytt trubbel i en kungligt underhållande spinoff...

André Lamartine
Man med mustasch och halvlångt hår sitter bakom ett skrivbord i ett gulaktigt kontor, klädd i brun jacka och vitt halsband, med en grön flaska i händerna.
The Further Mis-Adventures of Cliff Booth

Samarbetet Tarantino, Fincher och Pitt är rena rama drömmen för den insatta filmfanatikern i Once Upon A Time in Hollywood-uppföljaren. Den tajta regin och det roliga manuset dryper av utsökt filmnörderi och fantastiskt iscensatta scener, där Pitt återigen får glänsa som Hollywood-hjälte med glimten i ögat. Det är hysteriskt, roligt, nattsvart, spännande och otroligt finslipat. Missa inte!

Plattform Netflix Regissör David Fincher Genre Dramakomedi Längd 140 minuter Release 23 december

Senast vi träffade stunt-stjärnan Cliff Booth (Brad Pitt) hade han eliminerat några våldsamma hippies i Tarantinos alternativa Hollywood, som indirekt skiftade Sharon Tates makabra öde. Självklart var det en bättre story om hans själsfrände Rick Dalton fick ta åt sig äran där, men alla som jobbar i filmbranschen känner ju till legenden om Booth – mannen som spöade Bruce Lee och som sitter på massor av andra hemligheter som ju gör honom till en så oemotståndlig magnet för såväl kvinnor, Hollywood-galningar och trubbel i drömlandet. I uppföljaren, som utspelar sig åtta år senare, blir han insyltad i ännu en blodig komplott när två filippinska torpeder besöker Los Angeles, men hinner även bli förälskad i en svårflörtad producent (Elizabeth Debicki) på vägen…

Quentin Tarantino, Brad Pitt och David Fincher… finns det en bättre filmkombo här? Tarantino låter sin sprudlande filmhjärna bara spilla över det nattsvarta manuset och Fincher målar denna blodiga tavla med denna härligt nördiga hjärnsmet och gör det med en iver, kvickhet, tålamod och renodlad berättarglädje. Här finns alla ingredienser för den ultimata Tarantino-drinken, där det exempelvis ryms en närbild på Elisabeth Debickis fötter, grisiga våldsscener, blaxsploitation-hyllning och metaforiska utläggningar som jämför filmkonst med cheeseburgare. Tarantino själv hinner till och med agera berättarröst åt filmuniversumets fejkfilmer. Om du älskar fylligt knorrig dialog kommer du inte att få nog av denna oväntade men stilsäkra uppföljare

Sett till handlingen behöver filmen egentligen vara så lång som den är; det är en enkel kriminalhistoria som mestadels kretsar kring karriär och kärlek, som ibland blixtrar till med typiskt exploderande våldsscener – som det brukar vara i ett äventyr signerat Tarantino. Det är dock det som är tjusningen med ett rykande färskt Tarantino-manus: här flörtas det friskt med filmmediet, här dödas det inga som helst darlings. Det finns en avslappnad bekymmerslöshet här, där filmskaparna bara brer på med mer låtsaskuriosa, vältrar sig i Hollywoods glittriga smaklöshet och såklart massor av fräsigt tugg att mumsa på mellan actionvarven. Frågan är om inte Tarantinos ibland babbliga tendenser och fladdriga figurer till och med skärpts till med hjälp av Finchers handfasta regi.

Pitt lyfter såklart det redan glimrande materialet med sin (anti)-heroiska helyllekille, en slags solglasögonförsedd superhjälte som alla kan förlita sig på i prekära situationer. Han är så reko och avväpnande att han, i ett samtal med Debickis karaktär, räknar upp antalet gånger han har masturberat till henne och ändå framstå som den ädlaste charmknutten någonsin. Det är så hysteriskt megamacho att man inte kan göra annat än att skratta.

På många sätt och vis känns The Further Mis-Adventures of Cliff Booth som en storslagen TV-pilot till en serie som aldrig kommer att existera, i ett lyxigt förpackat filmformat som introducerar återkommande karaktärer såsom hans envisa ”no bullshit”-farsa (en lika strålande Peter Wells) och andra figurer som lägger färgklickar i titelfigurens liv. Kanske är det meningen, också, att det ska kännas som bara början på myten, mannen, legenden som är Booth.

MISSIL Citerat

Tarantino om samarbetet med Fincher

“The first couple of times we spoke, I was the male trying to talk this gorgeous woman into fucking me. I was trying to maneuver it so I wouldn’t say anything that fuck shit up. One of the things that made this all work was my excitement over David doing my material. I’ve gotten a lot of respect as a screenwriter, but I still feel that people think that I’m a director who just writes shit for himself. The fact that a director of David’s caliber would spend a year-and-a-half of his life doing my material was wonderful. It said a lot about what was on the page.”
/ Quentin Tarantino

Det hjälper verkligen filmen att ha en så färgstark ensemble som också är kapabla till att stjäla lite rampljus från Pitt, där man gläds år allt från en Timothy Oliphant-cameo till Scott Caans underbart psykotiska Hollywood-älskling. Debicki är dock den som lyckas bäst med denna bedrift, som verkar ha väldigt roligt med att bryta ner sin hårda producents fasad och låta sig mjukna till lite till Booth:s vansinniga upptåg. En applåd ska också levereras soundtracket välsignar tittarens öron med Trent Reznor & Atticus Ross stämningsfulla toner, samt en samling välvalda popkulturella sångfenomen som Tarantino förmodligen själv har skrapat ihop.

Det enda som egentligen sätter stopp för Finchers och Tarantinos drömfabrik är det abrupta slutet. Det hela bara tvärbromsar, där man nästan saknar bara några ynka minuter till för att knyta ihop säcken. Om Tarantino aldrig får för sig att göra sin mytomspunna tionde film får han hemskt gärna fortsätta skriva ytterligare äventyr för Booth, för detta är en filmfantasts våtaste dröm. Debickis karaktär jämför film med snabbmat i en scen, så detta är väl kanske den bästa komplimangen jag kan ge den här suveräna uppföljaren: det är som att sätta tänderna i den saftigaste, smaskigaste och flottigaste ostburgare du kommer att smaka på i år.

The Further Mis-Adventures of Cliff booth har Imax-premiär den 25 november, och får senare Netflix-premiär den 23 december.

The Further Mis-Adventures of Cliff Booth

Ingen frågade efter en uppföljare till Once Upon a Time in Hollywood, men jag är otroligt tacksam för det. Fincher finslipar nämligen Tarantinos nattsvarta humor i en alldeles förträfflig uppföljare.

Kika även in

Once Upon a Time in Hollywood, Pulp Fiction, The Game

Kommentarer (5)

Logga in för att kommentera.

Nice! ser fram emot att se filmen men väntar tills netflix premiärer.

Carla Gugino 😍

Gillningar: 0

Fasen så kul!

Gillningar: 0

Låter lovande!

Gillningar: 0