Quentin Tarantinos 5 bästa filmer

En av modern tids främsta regissörer (och manusförfattare, han har trots allt även skrivit True Romance) är sammanfattad...

Petter Hegevall

Att Quentin Tarantino med sina nio långfilmer gjort ett ordentligt avtryck på filmhistorien råder det såklart ingen som helst tvekan om. Gubben har trots ett par skamfläckar lyckats knåpa ihop en handfull av modern tids mest minnesvärt märkvärdiga filmer och i samma veva plitat ihop manusen till filmer som Natural Born Killers samt True Romance. Här på redaktionen älskar vi såklart Tarantino. Älskar. Och nedan hittar du listan över det vi anser vara hans fem bästa.

Inglorius Basterds

Gorlami! Det finns ingen Tarantino-film, inklusive Kill Bill, som är tramsigare än denna. Ingen. Inte ens nära. Inglorius är två timmar och 33 minuter lång nonsenssession byggd uteslutande på renodlat trams, och det gör den så otroligt underhållande och så makabert minnesvärd. Tarantino blandar och ger, väver in drösvis med gamla filmhistoriska referenser, hyllar genrens storheter med små, små detaljer och bygger upp ett nazistockuperat Frankrike som på det stora hela känns som en fantasivärld, en saga dränkt i sotsvart komik, lysande skådespeleri och fenomenalt foto.

Reservoir Dogs

Quentin arbetade som städare när han tvingades sälja manuset till True Romance, för att ha råd med starten av produktionen för Reservoir Dogs. Men pengarna räckte inte till. Faktum är att de tog slut så snabbt att merparten av skådespelarna som tackat ja till filmen övertygades av en superentusiastisk Tarantino att frånsäga sig sin lön och köpa med sig sina egna kostymer, för att sen i efterhand ta del av de rikedomar som en stundande succé skulle bära med sig. Tarantino hade rätt. Hans egensinniga, coola tolkning av kinesiska City of Fire blev en rungande succé och att manuset skrevs på 19 dagar och inspelningen slutfördes på 31 dagar, blev snabbt historiskt i förhållande till hur filmen i sig påverkade hela filmindustrin och banade väg för bland annat Pulp Fiction. Här på MISSIL ser vi "De hänsynslösa" minst en gång per år och har så gjort sedan premiären 1992.

Once Upon a Time in Hollywood

"Men den är ju nästan tre timmar lång och handlar ju inte om nånting?": Kritiken som Tarantino tvingades lyssna till efter att ha släppt lös 2019 års storverk, var inte nådig. Hans matigt dialogdrivna, stilistiska porträtt av 60-talets Hollywood med en dalande filmstjärna och hans lojale stuntman i fokus, var och förblir en smått sanslöst välskapt långfilm som under närmare tre timmar förtrollar tack vare briljant manus, fenomenalt skådespeleri och otrolig personregi. På det viset som Tarantino får oss i publiken att sitta som naglade under hans långa, utdragna, dialogväxlingar om i stort sett ingenting, måste såklart applåderas. Ingen kan skrivna dialog som Quentin. Ingen.

Pulp Fiction

När Quentin rullade ut Pulp Fiction under våren 1994 hade han skrivit om manuset fem gånger och försökt fått ihop tillräckligt med pengar att realisera sin högsta dröm, sedan innan långfilmsdebuten Reservoir Dogs fick grönt ljus. Vägen till en färdig, distribuerad och biovisad Pulp Fiction var lång och omständlig men allt vad naturligtvis mödan värt då den här filmen inte bara vände upp-och-ned på hela filmvärlden men i samma veva cementerade Quentin Tarantino som 90-talets mest intressanta nykomling. Pulp var, och är, lika originell som knarrigt udda, rolig, mörk, spännande som superintressant och dränkt i referenser, personlighet och allmänna knepigheter.

Django Unchained

Will Smith tackade (som vi alla vet) bisarrt nog nej till rollen som Django eftersom han ansåg att den vältalige, ultrahövliga prisjägaren Doktor Schultz tog för mycket plats och delade huvudrollen med självaste Django, ett beslut som naturligtvis bara rimmar på fullkomligt, psykotiskt storhetsvansinne. Django är inte bara en av filmhistoriens coolaste katter, han äger varenda liten bildruta han finns med i, i en film som på alla tänkbara sätt och vis står sig som Quentins bästa – hans crème de la crème. Eposet. Storverket. Nummer uno. Vi här på redaktionen är lika stormförtjusta i den knarriga dialogen som vi är i de egensinnigt originella karaktärerna, tempot, kostymerna, actionpartierna samt musiken.

Kommentarer

Logga in för att kommentera.

Exicutor

Bra rullar - absolut. Jag hade personligen lagt med Kill Bill istället för typ Inglorius Bastards. ☺️

Poäng: 2
Cranes

Pulp Fiction är min nummer 1 för mig personligen, men jag älskade Django Unchained en hel del med. Båda får bra betyg.

Poäng: 2
andols

Once upon a time är min favorit bara för den är så mysig, ja förutom slutet då😆, men innan dess följer man bara med och myser av miljöerna, dialogen och skådespelet.

Poäng: 0
PeRoY

1. Django Unchained (5a)
2. Kill Bill - The Whole Bloody Affair (5a)
3. Pulp Fiction (5a)
4. Inglorious Bastards (4a)
5. Once upon a time (4a)
Har ett märkligt minne av då jag såg Pulp Fiction på bio 1994, så tyckte jag den var tämligen usel. Idag är den ett mästerverk.

Poäng: 0
Segonaut

För mig personligen är det mission impossible att göra en topp 5 lista med Tarantinos filmer, den ändrar sig från år till år då alla hans filmer mognar som ett fint vin.

Poäng: 0
Maculakaykulkin

City on Fire är inte japansk, den är från Hong kong.

Annars trevlig lista.

Poäng: 0
Jimton

1: Inglorious Basterds - vilken otrolig tolkning av ww2. förstår nästan mer av kriget än 100 docs hade gett. och då är det typ bara en backdrop!

2: Django - lite samma här, filmer om slavar i america får en sällan att tänka någonting själv.

3: Hateful Eight - Nästan bara pga atmosfären är så olidligt tight. och musiken.

4: Pulp Fiction - impacten på filmvärlden och magiskt skrivna karaktärer.

5: Reservoir Dogs - Lite som hateful eight, men inte riktigt samma tryck.

Poäng: 0
Martin_Carlsson

Jules: [Vincent and Jules are cleaning the inside of the car which is covered in blood] Oh, man, I will never forgive your ass for this shit. This is some fucked-up repugnant shit.
Vincent: Jules, did you ever hear the philosophy that once a man admits that he's wrong that he is immediately forgiven for all wrongdoings? Have you ever heard that?
Jules: Get the fuck out my face with that shit! The motherfucker that said that shit never had to pick up itty-bitty pieces of skull on account of your dumb ass.
Vincent: I got a threshold, Jules. I got a threshold for the abuse that I will take. Now, right now, I'm a fuckin' race car, right, and you got me the red. And I'm just sayin', I'm just sayin' that it's fuckin' dangerous to have a race car in the fuckin' red. That's all. I could blow.
Jules: Oh! Oh! You ready to blow?
Vincent: Yeah, I'm ready to blow.
Jules: Well, I'm a mushroom-cloud-layin' motherfucker, motherfucker! Every time my fingers touch brain, I'm Superfly T.N.T., I'm the Guns of the Navarone! IN FACT, WHAT THE FUCK AM I DOIN' IN THE BACK? YOU'RE THE MOTHERFUCKER WHO SHOULD BE ON BRAIN DETAIL! We're fuckin' switchin'! I'm washin' the windows, and you're pickin' up this nigger's skull!

Pulp Fiction är #1.

Poäng: 1