Hot Wheels Infinite Rush

När jag var en liten pojkspoling var jag helt tokig i leksaksbilar. Antalet jag hade nådde säkert tresiffrigt och när jag hade tråkigt slängde jag ner dem i en säck, som säkert hade ett bättre användningsområde tidigare, och traskade några hus bort till farmor och farfar. Väl där tog jag upp bilarna en efter en och fyllde hela deras vardagsrumsbord, inte alltid till deras förtjusning. Bilarna var en salig blandning av märken, men mest populära var utan tvekan Hot Wheels.

Jag har fortfarande de flesta kvar och nu får mina söner leka med dem istället. Varav en är från år 1979, fortfarande i väldigt bra skick. Nåväl, få saker passar därför bättre för min första recension på Missil än Milestones senaste spel baserat på dessa metallgjutna godbitar, Hot Wheels Infinite Rush. Detta spel bjuder på en drastisk förändring jämfört med samma utvecklares två Hot Wheels Unleashed-spel som släpptes år 2021 samt 2023. Dessa var utformade så att det kändes som att du körde bilar i leksaksskala i riktiga rum, som en uppbyggd bilbana i ett vardagsrum eller på en basketplan. Känslan var att du lekte med små bilar i den stora, riktiga världen. Infinite Rush däremot bjuder på en mer öppen värld där Hot Wheels är de riktiga bilarna som kör runt på gatorna. Tänk en Hot Wheels-version av Forza Horizon.

Den öppna världen består av fyra olika öar som alla skiljer sig från varandra när det kommer till utseende, upplåsbara bilar, och miljöer. Vi börjar i Wheelswood vilket är utformat som en typisk amerikansk storstad innan vi kan utforska öknen i Gearville, semesterparadiset i Tentacle Bay, och Drifty Temples som är spelets japanska område. Jag har blandade känslor över beslutet att köra i en öppen värld. Visst, det här är en annan serie än Unleashed, men när det är samma utvecklare och samma varumärke är det svårt att inte se dem som samma sak. Det ger, så klart, en mer öppen känsla och du kan köra runt lite hur du vill, försöka samla in alla kugghjul, klistermärken och annat som finns att hitta, och klara de olika uppdragen som dyker upp.

Det första problemet är att det börjar kännas lite upprepande efter ett tag. De olika öarna är inte speciellt stora vilket betyder att du sett allt ganska snabbt och genom att det inte finns något fast travel-system känns det mest som en plåga att behöva åka från ena sidan till den andra om och om igen för att hitta nästa race. Dessutom sitter inte öarna ihop utan en laddningsskärm krävs för att ta sig mellan dem. Det andra problemet är att det helt enkelt inte ger samma Hot Wheels-känsla. Unleashed gav känslan att köra en liten leksaksbil i en riktig värld medan Infinite Rush liknar alla andra serier med öppen värld, som Forza Horizon och The Crew, men med annan estetik.

Som tur är har Milestone tagit med sig samma härliga gameplay till den här nya serien. Det är action, hela tiden, som är väldigt lätt att komma in i då det i princip bara behövs fyra olika saker för att köra; Styrspaken för att styra, RT/R2 eller motsvarande för gas, LT/L2 eller motsvarande för broms och drift och A/X eller motsvarande för boost. Det går också att använda två andra knappar för att hoppa till vänster och höger, men det är något jag aldrig använder. Det finns fyra olika biltyper: Titan för sånt som lastbilar och pickup-modeller, Speeder för de snabbaste, Drifter som säger sig självt, och Versatile för bilar som är lite alltiallo. När jag kör runt i världen använder jag en speeder för att så snabbt som möjligt ta mig till nästa plats medan jag tycker att det är roligast att köra race med drifters.

Infinite Rush gör ett bra jobb med att få oss att använda de olika biltyperna i olika racetyper. Det är inte bara det uppenbara att köra time trials med speeders, utan vissa tävlingar kräver att du samlar så höga driftpoäng med titans. Att sladda runt med en skolbuss ger inte helt oväntat en helt annan utmaning och svårighetsgrad än att göra detsamma med en ’91 Mazda MX-5 Miata. Spelet bjuder på över 150 olika bilar och 44 ska sedan komma genom ”Vehicle Pass”. Hot Wheels har genom åren producerat över 1 500 unika bilmodeller (siffrorna skiljer sig från olika källor), så en tiondel har alltså lagt till att spela gratis i Infinite Rush.

De fyra olika biltyperna skiljer sig också åt i hur de fungerar. Varje bil har en poäng mellan ett och åtta i speed, acceleration, och handling där speeders är bättre på det första och drifters bättre på det tredje. Titans kommer givetvis vara den långsammaste typen. Den stora skillnaden, förutom det uppenbara vilka som är snabbare än andra, är i boosten. Speeders och drifters har en mätare som fylls upp genom att åka igenom portaler eller genom att drifta och används sedan genom att hålla ner en knapp. Här kan du själv bestämma hur länge du vill använda din boost. Versatile-typen har istället en mätare som är uppdelad i åtta delar.

Skillnaden är att när du aktiverar din boost använder den hela åttondelen på en gång. Det ger en mer kraftfull boost än de andra modellerna, men du kan inte avbryta den. Det betyder att om du aktiverar den i en tajt kurva är risken att du tar den för snabbt och flyger rakt ut från ett stup. Det här är personligen den biltyp jag tycker minst om att använda. Titans å sin sida har också en full mätare, som dessutom fylls upp snabbast av alla modeller, men om du använder boosten för länge kommer bilen överhettas och sakta ner en kortare stund. Detta gör att alla modeller känns distinkta jämfört med de andra.

När vi kommer till vad vi faktiskt kan göra med bilarna finns det några olika möjligheter. Det som de flesta nog kommer lägga ner mest tid på är så klart de olika racen. Hur många finns det? Väldigt många. För många för att räkna, flera hundra. 196 av dessa (49 på varje ö) är vad jag anser vara spelets huvudmål. Vid 5, 15, 30, och 49 pokaler låses nämligen bossar upp. Besegra dem och du låser upp den bilen för dig själv. Hela spelet är egentligen ett stort collectathon av bilar. Det går att köpa bilar i varje ös butik för intjänade mynt, låsa upp bossarnas bilar, och hitta de tolv Daredevils som åker runt fritt på kartan. Dessa Daredevils är som en typ av miniboss. Hitta dem på kartan och utmana dem till ett race för att låsa upp deras bil. Detta kan vara allt från leksaksversioner av riktiga bilar som Koenigsegg Gemera och 1954 Mercedes-Benz 300 SL till leksaksikoner som Donut Drifter och Track Manga. För någon som mig som är besatt av att samla saker i spel kombinerat med leksaksbilar är det himmelriket.

Medan det finns en enorm mängd race att köra finns det tyvärr en stor brist på variation. Alla race består av en av följande saker: Vanligt race mot ett gäng andra bilar, race där de två som ligger sist blir utslagna vid jämna mellanrum, time trials, drift, och en utmaning där du ska köra på så många hjul som möjligt på en bana för att få samma poäng. Det är fem saker, där de två där du kör mot andra alltid har samma förutsättning, som ska vara tillräckligt för hundratals race. Många av banorna upprepas också för många gånger. Spelet har alltså samtidigt både väldigt många race, men också väldigt få olika racetyper. Det som jag till slut tror kommer hålla spelet vid liv extra länge är möjligheten att skapa egna banor. Jag vet att det finns spelare som är väldigt kreativa och kan skapa fantastiska banor (jag är inte en av dessa), vilket gör att nytt, varierande material kan fortsätta komma in.

Den viktigaste saken med Hot Wheels Infinite Rush är dock att det är ett spel som inte behöver vara perfekt för att vara väldigt underhållande. Under den tid jag hittills haft med spelet har jag haft väldigt roligt. Att köra de olika racen är en adrenalinkick oavsett om jag tvingas göra samma sak om och om igen. De olika bilarna är utmärkt återskapade och väcker den där lilla pojken inom mig som hade en säck full av Hot Wheels. Är du likadan tycker jag absolut att du bör kolla in Infinite Rush.