Serietidningsguide: Supergirl

Supergirl har länge levt i skuggan av sin betydligt mer berömda kusin Superman, men genom åren har hon gång på gång visat att hon är en av DC mest intressanta hjältar. Till skillnad från Clark Kent minns Kara Zor-El sitt liv på Krypton, vilket ger henne ett helt annat perspektiv på förlust, identitet och ansvar. Hennes bästa berättelser handlar därför ofta lika mycket om att hitta sin plats i världen som om att rädda den. Här är fem serier som visar varför Supergirl förtjänar betydligt mer uppmärksamhet.

Supergirl: Woman of Tomorrow
Om det finns en modern Supergirl-berättelse som oftast brukar rekommenderas så är det den här. Tom King och tecknaren Bilquis Evely tar Kara på ett interstellärt äventyr där hon hjälper en ung flicka att hämnas sin fars död. Det som börjar som en relativt enkel premiss utvecklas snabbt till en berättelse om sorg, ansvar och vad det egentligen innebär att vara en hjälte. Serien skiljer sig från många andra Supergirl-historier genom att låta henne vara en erfaren och ibland desillusionerad person snarare än en yngre version av Superman. Resultatet är en känslosam och välskriven berättelse som många redan betraktar som en modern klassiker och som DC baserat sommarens film på.

Supergirl (1996-2003)
Peter Davids långa period med Supergirl är en av de mest unika i karaktärens historia. Här handlar det inte om den klassiska Kara Zor-El utan om en helt annan version av Supergirl som får en betydligt mer övernaturlig bakgrund. Serien vågade experimentera med både mytologi, religion och fantasy på ett sätt som var ovanligt för superhjälteserier under den här tiden. Även om konceptet skiljer sig från vad många förknippar med Supergirl är berättelserna ofta starka och ambitiösa. För den som vill se hur flexibel karaktären kan vara är detta en mycket intressant period att utforska.

Supergirl (2009-2011)
När Sterling Gates tog över serien fick Kara Zor-El äntligen en period där hon kunde stå på egna ben utan att definieras av Superman. Berättelserna fokuserar på hennes personliga utveckling samtidigt som de utforskar hennes koppling till Kryptons arv och hennes plats i DC-universumet. Det som gör serien så uppskattad är balansen mellan storslagna superhjälteäventyr och mer personliga konflikter. Kara framställs som både kraftfull och mänsklig, vilket gör att läsaren kommer henne närmare än i många tidigare tolkningar.

Supergirl: Being Super
Den här miniserien erbjuder en betydligt mer jordnära och modern tolkning av karaktären. Berättelsen följer en tonårig Kara som växer upp på jorden och gradvis upptäcker att hon besitter extraordinära krafter. Fokus ligger inte på kosmiska hot eller superhjälteslag utan på identitet, vänskap och känslan av att inte riktigt passa in. Författaren Mariko Tamaki skapar en berättelse som känns mer som ett ungdomsdrama än en traditionell superhjälteserie. Just därför lyckas den också fånga många av de teman som gjort Supergirl så intressant genom åren.

Supergirl and the Legion of Super-Heroes
Mark Waids framtidsvision placerar Supergirl i den 31 århundradets värld tillsammans med Legion of Super-Heroes. Här blir hon en symbol för hopp i en tid då mänskligheten har börjat förlora tron på de ideal som Superman en gång representerade. Serien kombinerar science fiction, superhjälteaction och samhällskommentarer på ett sätt som gör att den känns större än många andra Supergirl-berättelser. Samtidigt får Kara möjlighet att utvecklas långt bortom rollen som Stålmannens kusin.