Trustorhärvan

franska Rivieran, Saint-Tropez. Thomas Jisander och Peter Mattsson hade precis blivit miljardärer tillsammans med affärspartnern Jocke Posener. Trustor var köpt och pengarna på bolagets konto var många. Jisander, Mattsson och Posener hade precis genomfört det enskilt största bedrägeriet i svensk finanshistoria och naturligtvis skulle de firas. Sydfrankrike fick bli skådeplatsen, en lyxyacht på 35 meter hyrdes för cirka 40 miljoner kronor, champagne inhandlades för strax över nio miljoner kronor, dubbla Ferraris och allting som stadens Versace-butik rymde. Det var fest. Trustor-fest och Jisander proklamerade ut i svensk press att han var världsmästare på party.

Trustor-skandalen har eggat den skvallertokige svensken i årtionden. Hur kunde de lyckas med något så banalt som att köpa ett miljardföretag med företagets egen kassa? Hur kunde de inledningsvis komma undan med det? Hur kunde de vara så klantiga att de åkte fast? Att använda företaget som man avser köpa som finansiär för att köpa sig själv är såklart ett uppenbart lagbrott och trots att framförallt Posener avtjänat ett sex år långt fängelsestraff för grovt bedrägeri alldeles innan Trustor-härvan sattes i rullning, sitter han nu i Netflix nya stordokumentär och skyller allt på sin kusin Jisander samt forna kollegan Mattsson. Posener har bevisligen inget samvete. Han känner ingen ånger, inte ens för att han för 30 (!) år sen flydde Sverige, gömde sig i Brasilien och övergav därmed sin dotter. Jag skulle göra samma sak igen, eftersom det gynnade mig, säger han i en av intervjusektionerna i filmen. Som en regelrätt psykopat.

Trustorhärvan är regisserad av Karin af Klintberg som bland annat skapade Landet brunsås samt Historieätarna tillsammans med Erik Haag och Schyffert. Hon är tydligen den första journalisten på 30 år som fått chans att intervjua Posener, som alltså varit på flykt sedan vintern 1996 och enligt egen utsago aldrig satt sin fot inom Sveriges gränser, igen. Det är såklart ett scoop i sig och snacket med Posener är utförligt, uttömmande och intressant. Om inte annat så enbart av den enkla anledningen att han skyller allt på sin kusin. Rubbet. Klintberg ställer rätt frågor, mestadels, och hon regisserar med en säker hand, här. Det är fascinerande, för det mesta, och klipptempot är raskt.

Det går samtidigt inte att blunda för att det gullas med regelrätta storbrottslingar här. Jisander fälldes ju för ekobrott i tingsrätten i samband med att skandalen avtäcktes, men friades precis som Mattsson i hovrätten, bisarrt nog, men de dömdes senare för andra saker, vilket denna dokumentär aldrig ens kommenterar. Istället ställs de mer bekväma, enkla frågorna till framförallt den partyglade Jisander som lever livet som åldrande stekare i Monaco, numer – med champagnefrukost, Gucci-bläzer och sprillans ny Ferrari. Detsamma gäller Posener, som inte heller riktigt ställs mot väggen, istället fokuserar Klintberg för mycket på att summera, istället för att ifrågasätta och försöka komma in på djupet.

Trustorhärvan är inte dålig. Den är snarare bitvis djupt fascinerande och intervjun med en brottsling som varit på flykt från Interpol i 30 år, är såklart sevärd i sig. Jag har dock svårt att se förbi gullandet med Jisander och Posener här, och hade velat veta mer om detaljerna, och om polisens utredning i sig.