Balls Up

Jag är en mycket lättroad farbror. Jag har lätt till skratt, det behövs oftast inte mer än en videosnutt där någon fiser i en mataffär varpå arga främlingar avyttrar sig från platsen så snabbt som det bara går. Då skrattar jag. Eller när min sambo slår tån i tröskeln här hemma och muttrar ”helvette”, då skrattar jag också. När Ron Burgundy tränar sina ”guns” i Anchorman skrattar jag hejdlöst precis som när Napoleons farbror hivar steken i Napoleons ansikte för att sen proklamera sig som världens bästa quarterback. Otroligt lustigt.

Det finns dock gott om filmer och naturligtvis scener i dessa filmer som inte framkallar skratt. Inte ens ett leende. Inte ett fniss. Ingenting. Många av dessa innehåller olyckligt nog Mark Wahlberg. Marky-Mark. Minus The Other Guys är den herren nämligen katastrofalt icke-rolig. Han är motsatsen till en stukad tröskeltå, en kraftigt ivägslängd well done-köttbit eller en pumpad spene till överarm. Mark är tristess. Antihumor. Han är den där skådespelaren som vid det här laget aldrig borde få gå i närheten av en komediinspelning, igen. Besöksförbud, 20 kilometers radie. Stay away Marky!

Amazon Prime har dock inte uppfattat detta ännu, fortsätter istället pumpa den hårt arbetande Wahlbergs redan välfyllda kostymfickor med mer pengar än vad han vet vad han ska göra med, och deras senaste fadäs stavas Balls Up och är precis som The Family Plan, The Family Plan 2, Instant Family, Daddy’s Home 2 och Me Time riktigt rekorderligt bedrövlig.

Premissen är enkel. Wahlbergs karaktär Brad är toppsäljare hos kondomtillverkaren Regal Blue medan Paul Walter Hauser gestaltar produktutvecklaren Elijah, som är Brads raka motsats; Nervöst neurotisk, oerfaren och naiv. Tillsammans får de i uppdrag att ta fram en specialkondom till Brasiliens VM-lag i fotboll och Elijahs geniala uppfinning ”Balls Up” är en kådis som även rymmer testiklarna. Roligt… Tycker Peter Farrelly, som en gång i tiden regisserade Den där Mary samt Mina jag och Irene. Roligt med kondomer, kukar och pungar. Kuk och pung. Kuk och pung. I alla scener, alltid. Hela tiden. Kukar och pungar. Det blir redan i introt så platt, finesslöst och barnsligt dåligt att det knappt går att kommentera i skrift. Detta är en tredjeklassares skolrast-dröm. Kukar, pungar och kondomer. Hela tiden, i 144 minuter.

Lika värdelös som Wahlberg är i rollen som toppsäljaren Brad, lika dålig är Hauser som Elijah, en karaktär som han ena sekunden gestaltar med självsäkerhet och attityd och andra sekunden helt utan. Skämten är taffligt skrivna utan originalitet och levereras med usel timing. Det ”absurda” i premissen där en Sacha Baron Cohen slängs in som den fåfänga kartellbossen Pavio utgör grundstommen i det som enligt mig är årets hittills sämsta film. Undvik för allt i världen det här, som inte är värt så mycket som tiden som det tar för dig att glutta igenom trailern.