Historien om Nintendo 64

Hypen kring Nintendo 64 var enorm i Sverige. Som Nintendo-troget land så bevakades och rapporterades varenda nyhet i spelpressen. Den svenska lanseringen blev en succé och konsolen gjorde att Nintendo växte i hela Norden. Och Sverige var dessutom bäst i världen på att sälja The Legend of Zelda: Ocarina of Time sett till den installerade basen av N64.

Från början var det tänkt att Super Nintendo skulle få en CD-expansion i samarbete med Philips respektive Sony. Det resulterade i märkliga spel som Hotel Mario och Zelda-titlar till CD-i och för Sonys del först prototypen Nintendo Playstation och sedan en helt egen konsol i PlayStation. Nintendo själva riktade blickarna mot nästa generations konsoler. Ursprunget till Super Nintendos efterträdare kom från ett oväntat håll i form av på-knackning från det amerikanska företaget Silicon Graphics.

Silicon Graphics var mest kända för sina superdatorer som renderade grafik till storfilmer som Terminator 2 – Domedagen och Jurassic Park. Med sin vassa teknik såg de en möjlighet att anpassa den för spel och tjäna storkovan på en lukrativ konsumentmarknad. Först uppvaktade de Sega utan resultat. Silicon Graphics gick då till Nintendo. Dessa var mer intresserade vilket ledde till att ett avtal tecknades mellan bolagen tidigt på året 1993.

I augusti 1993, gick de ut offentligt med samarbetet. Detta skedde i samband med Nintendos mässa Shoshinkai i Japan. Budskapet var: glöm 32-bitars, Nintendo tar steget direkt till 64-bitars. Man lovade också att konsolen endast skulle kosta 250 dollar. Fokus var på 3D-grafik med Silicon Graphics mäktiga teknik. Arbetsnamnet på konsolen var Project Reality.

På sommarupplagan av CES-mässan juni 1994 så ändrades namnet till Nintendo Ultra 64. För att demonstrera hårdvaran visades Killer Instinct från Rare och Cruisin’ USA från Midway upp bakom stängda dörrar. Grafiken i spelen blev en snackis. Cruisin’ USA pumpade upp förväntningarna lite väl mycket. Det beskrevs som så stort, att om man vill besöka sin farmors hus i Oklahoma skulle det inte vara några problem! Midways moderbolag Williams släppte arkadversioner av båda spelen redan sista kvartalet 1994. Det var ett sätt att ge spelarna en försmak av vad som väntade och övertyga dem om att Ultra 64 var framtiden.

Att Nintendo kunde lova ett så lågt pris som 250 dollar trots den avancerade tekniken från Silicon Graphics berodde delvis på att man valde att inte ha någon CD-läsare, utan höll fast vid kassetter. En CD-läsare var tämligen kostsam, dock är själva CD-skivorna betydligt billigare att tillverka och rymmer mer data. Eftersom CD-skivor är så pass enkla att piratkopiera fanns också en trygghet i att hålla sig till kassetter.

– Vi såg framgångarna som PlayStation hade och den kom med CD-ROM så det var framtiden i mångas ögon. Och då släpper Nintendo ytterligare ett kassettbaserat system. Vi blev rätt chockade när de visade den på mässan i Japan. Sedan blev den försenad för Silicon Graphics kunde de inte leverera i tid, säger Lars Jarhamn, som vid tillfället var delägare i Bergsala och ansvarade för marknadsföringen.

Det var först tänkt att Ultra 64 skulle släppas redan julen 1995 i Japan, men konsolen blev försenad, först till april 1996 och sedan till juni 1996. På hemmaplan i Sverige började Bergsala under hösten 1995 använda slogan ”Vem behöver ett systemskifte nu?” och pekade på alla starka Super Nintendo-titlar. I Europa släpptes nämligen Sega Saturn sommaren 1995 och Playstation lanserades framåt slutet av september. Med förseningen av Ultra 64 valde Nintendo att konvertera flaggskeppstiteln Killer Instinct till Super Nintendo och släppa den 21 september i Sverige, bara dagarna innan Playstation rullades ut.

På Nintendos Shoshinkai-mässa i Japan den 24 november 1995 presenterades Ultra 64 som Nintendo 64 med Super Mario 64 och Kirby Bowl spelbara (det senare ställdes in och släpptes aldrig). Nintendo bjöd på revolutionerande nyheter som en analog styrspak på kontrollen. Med den var det möjligt att med större precision bestämma hur mycket en figur eller ett fordon skulle röra sig på skärmen.

Det var inte helt solklart att Nintendo 64 skulle bli det globala namnet. Super Power rapporterade från mässan i sitt decembernummer men kallade konsolen för fortsatt Ultra 64. Tidigt på året 1996 döptes Ultra 64 officiellt om till Nintendo 64. Anledningen var att man ville harmonisera konsolens namn i hela världen, istället för att kalla den Ultra Famicom i Japan och Ultra 64 i resten av världen.

Lanseringen av Nintendo 64 i Japan, den 23 juni 1996 blev en dundersuccé. Nintendo sålde en halv miljon konsoler inom ett dygn. Succén upprepades den 29 september 1996 i Nordamerika. Och till sist, den 1 mars 1997, nådde N64 äntligen oss i Europa. Efterfrågan var hög och det gällde att ha förbokat om man ville ha någon av de 13 800 konsolerna som fanns tillgängliga vid den svenska premiären.

Den tidiga positioneringen kring Silicon Graphics och hur kraftfull Nintendo 64 var lönade sig. I Sverige ägnade Ny Teknik mycket utrymme åt den nya konsolen och skrev: ”För tio år sedan hade den klassats som superdator och kostat tio miljoner kronor. Nu kostar den 2500 kronor och är en leksak.”. Med konsolen så släpptes spelen Super Mario 64, Pilotwings 64 och Star Wars: Shadows of the Empire. Super Mario 64 fick makalöst god kritik och var ”måste-ha-spelet” som drev intresset kring Nintendo 64 inledningsvis.

– På Nintendo 64 köpte vi 15 procent av all bioreklam 1998. Vi hade en reklamfilm för Zelda: Ocarina of Time på närmare två minuter som var helt magisk, minns Örjan Öberg, som var produktchef och marknadschef på Bergsala under Nintendo 64-eran.

– Vi hängde en banner över hela Åhléns City-varuhuset i Stockholm när Ocarina of Time kom. Det var Link med pilbågen och hade pay-offen ”The Greatest Game on Earth”. Den var jättelik och hängde i två veckor. Åhléns tog inte betalt, men själva bannern kostade 80 000 kronor att trycka och hänga upp. Den pratades det mycket om. Vi har haft några sådana blänkare som man verkligen kommer ihåg och som givit avtryck, säger Lars Jarhamn.

Globalt så blev Nintendo 64 (33 miljoner sålda konsoler) aldrig lika stor som Super Nintendo (49 miljoner sålda konsoler). I Norden såldes dock faktiskt fler N64 (422 132) än SNES (299 910). Det berodde på att Sverige just då genomgick en ekonomisk kris vilket drog ner försäljningen av Super Nintendo. Det stora uppsvinget för N64 kan också tillskrivas en rejäl satsning i Danmark och Norge, som också mer än väl kompenserade att Finland faktiskt sålde färre N64 än SNES. Tidigare hade Sverige varit oproportionerligt stort på Nintendo i förhållande till de nordiska ländernas befolkningsmängd och ekonomi.

– Omvärlden var kaotisk under första halvan av 90-talet. Super Nintendo var bra i början, men efter devalveringen, när Sverige släppte lös kronan, så sjönk modet rent allmänt. Det påverkade oss mycket. Dels förlorade vi tiotals miljoner kronor över en natt på varor som var på väg och dels blev allt dyrare. Super Nintendo hade otur, för det var en jäkligt bra konsol. Det såg man i de fantastiska spelen, säger Lars Jarhamn.

Totalt såldes det drygt 2 miljoner spel till Nintendo 64 i Norden. Räknar man på antal sålda spel per basenhet så var faktiskt N64 med 4,8 sålda spel/basenhet även där starkare än SNES som hade 3,8 sålda spel/basenhet. Dock så kunde inget rå sig på Playstation som dominerade den globala marknaden. I Sverige såldes 489 000 PS1-konsoler vilket är mer än dubbelt så mycket som det såldes N64:or. I Norden landade PS1 på 1,65 miljoner, därmed nästan fyra gånger så mycket som N64. Även om Nintendo växt i övriga nordiska länder så hade PlayStation kopplat ett hårt grepp om marknaden samt var starkare i Danmark och totalt överlägsen i framförallt Finland.

Var man Nintendo-fan kunde man dock hävda att Nintendo var störst på marknaden om man räknade in portabla konsoler där Game Boy gick som tåget. Men det är en berättelse som vi sparar till en annan gång.