Mario Golf: Advance Tour

Camelot Software Planning inledde ett långt och lukrativt samarbete med Nintendo på slutet av 90- talet som pågår än idag. 1999 släppte man Mario Golf till Nintendo 64 och Game Boy Color, och året därpå följde man upp med Mario Tennis som även detta fick två versioner: stationär och bärbar version. Nintendo 64 och Game Boy. 2001 fick Camelot för första gången chansen att utveckla ett helt eget varumärke. Nintendo var nämligen i behov av ett rollspel till Game Boy Advance, och resultatet blev Golden Sun (som vi återkommer till i en helt egen recension).

Prova för övrigt att viska ”Game Boy Advance” i örat på personen bredvid dig nästa gång du står och väntar på bussen. Chansen är god att vederbörande 1.) ringer polisen eller 2.) viskar ”Golden Sun” till svar. Det är så man vet att man hittat en själsfrände, för övrigt. Golden Sun är helt enkelt ett av de där spelen som har präglat en hel generation, mig inkluderad, och visat att de japanska rollspelen har mer att bjuda på än ”bara” Final Fantasy, och det dyker alltid upp i diskussioner kring Game Boy Advance.

Golden Sun släpptes i två delar (den andra har undertiteln ”The Lost Age” och släpptes bara ett år senare, ty det var snabba ryck på den här tiden) och tycktes cementera Camelots roll som utvecklare inom Nintendo. De skulle helt enkelt stå för svindlande vackra japanska rollspel med några av världens skickligaste grafiker och animatörer i teamet.

Det blev därför intressant när Nintendo år 2004 gav ut Mario Golf: Advance Tour, utvecklat av just Camelot, för plötsligt hade man tagit med sig Golden Sun-influenserna in i Mario Golf-världen. ”Vad händer och sker?”, undrade en relativt splittrad spelpress. Är det här ett golfspel eller ett rollspel? Det är otydligt!

Att Mario Golf: Advance Tour utvecklades i direkt anslutning till Golden Sun syns nämligen direkt. Man använder grafiska element direkt från Golden Sun och det är alldeles uppenbart att man helt enkelt skött utvecklingen i samma motor som man ägnat de senaste åren åt att göra sig så bekväm i. Detta visade sig, såhär i backspegeln, vara rätt beslut. För här har man kunnat ösa på med mängder av kreativitet och verkligen skapat sin egen grej.

Men var är Mario? Var är Luigi? Var är Yoshi, Toad och Peach? Skit samma. Nu är det Ella och Neil som gäller. I början av spelet väljer du vem av dessa du vill vara. Därefter anländer du till en golfakademi där Mario sedan länge dragit sig tillbaka från sporten och numera åtnjuter legendstatus. Du är här för att bli allra bäst (och träna upp ditt slag).

Under din tid på akademin kan du spela singles, doubles, turneringar, minispel, singleplayer, multiplayer, köpa nya klubbor, levla upp din karaktär, hänga i klubbhuset, prata med mästarna (som känns igen tack vare att de har solglasögon på sig, precis som i verkligheten) och långsamt, långsamt bli en golfmästare. Kanske, kanske kan du en dag bli tillräckligt bra för att utmana självaste Mario?

Om du någonsin letat efter ett riktigt matigt golfspel med säregen karaktär och överraskande djup så kan du sluta leta här och nu. Om du snarare letat efter ett lättsamt rollspel med beroendeframkallande progression och pixelgrafik från dess absoluta guldålder så har du också hittat rätt. Om du (av mycket oklar anledning) sökt efter båda så har du hittat hem till ett favoritspel som bara fortsätter ge och ge, år efter år efter år.

Det är, för mig, lite av en sorg att golf-subgenren peakade redan här, för jag tycker inte att vare sig Mario Golf eller någon annan av de golf-serier som fortsätter pumpas ut med jämna mellanrum lyckas nå upp ens halvvägs till de här nivåerna. Men! Det är också med glädje jag konstaterar att Mario Golf: Advance Tour finns kvar och är precis lika roligt idag. Det här är i princip ett måste för din bärbara enhet, eller för all del din faktiska Gameboy Advance om du hellre kör old school hela vägen in i kaklet. Skaffa det, bär det med dig och lev lyckligt i vetskapen att du aldrig kommer att ha tråkigt igen.