NBA The Run

Det är märkligt hur det kan vara, ibland. Jag älskar basket av hela mitt sotsvarta gubbhjärta. Jag har älskat basket sedan jag var åtta år gammal och jag kommer för alltid att hålla det som min absoluta favoritsport. Trots detta gillar jag inte basketsimulatorer och tröttnar idag på NBA 2K-spelen så snabbt att det nästan är orimligt. Spelbasket för mig, måste vara av arkadsporttypen. NBA Jam. NBA Street. Detta medan min kärlek till motorsport kontra min inställning till racingspel – Är raka motsatsen. Jag vill bara spela racingsimulatorer och har på senare år glidit från allt vad arkadracing heter. Det torde finnas några gemensamma nämnare här, men icke. Och jag kan tyvärr inte förklara varför.

Nygrundade indiestudion Play by Play grundades av före detta Visceral Games-bossen Scott Probst som utöver Dead Space 3 samt Battlefield Hardline agerade chefsproducent för utvecklingen av EA-succén NBA Street och tillsammans med SSX / NBA Street-veteranen Mike Young har de nu återvänt med ett spel som andas NBA Street lång väg. Det handlar om arkadglättigt orealistisk, skojfriskt rapp tre-mot-tre-basket på utomhusplaner dränkta i graffiti. Det är attitydfriskt, lättsamt och sådär lättillgängligt som arkadsport ska vara.

Spelmekaniken påminner väldigt mycket om NBA Street och delar av animationsarbetet ser ut att vara direkt norpat från EA-spelet. Det finns här en knapp för att springa, en för att passa, en för att dribbla och en för att skjuta. Det finns inga skottmätare och inga simulationer av det som sker på en streetball-plan, istället handlar det om att driva upp rappa anfall, antingen boxa ut och låta guarden i din trio skjuta från utsidan eller passa in och driva mot korg – dunka. Alla spelare hoppar som självaste Stefan Holm, det finns en supereffekt där allt börjar brinna med en turkosblå låga (som i Midways superklassiker NBA Jam) och det finns möjlighet att slunga fram några av sportvärldens grisigaste crossovers, här.

Att spela The Run känns helt okej även om jag inte kan släppa känslan av att allting andas last gen, på ett vis som inte känns charmigt eller retrodoftande medvetet. Grafiken är klart godkänd och den ”skissade” celshading-effekten med tjocka konturer runt spelarna och klotterdränkta utomhusplaner, är lyckad – Men spelarna rör sig lite för yxigt, det känns segt ibland även om spelet i grunden är snabbt och bollfysiken påminner mer om en heliumballong än en faktiskt basketboll. Det är för mig dessutom obegripligt att släppa ett arkadbasketspel utan att inkludera möjligheten att spela två personer, i samma soffa. Jag köpte The Run enkom för att spela mot min baskettokiga, elvaåriga son Frank och satt som ett 100 kilo tungt frågetecken när jag rätt snabbt insåg att det inte finns någon offlinemultiplayer-portion här, alls.

Jag förstår såklart att inriktningen här varit onlinemultiplayer. Med lobbys och matchmaking i fokus, Fortnite-stil. Play by Play har gjort ett spel som de hoppas ska leva sitt eget liv på nätet, där man kan utmana varandra och hoppa in i turneringar. Hur man kan helt utesluta lokal multiplayer även om fokuset ligger på onlinegaming, är dock i det här fallet inget annat än fullständigt absurt i min bok och här faller The Run rätt platt, trist nog. Balansen mellan de inkluderade spelarna är inget jag avser att applådera, heller. Att Ant Edwards är långt bättre än Steph Curry på att skjuta, exempelvis, och att Dame Lillard är en bättre spelare än Luka – är bara obegripligt.

Med det sagt är The Run aldrig dåligt, snarare genomgående ”okej”. Jag gillar estetiken, jag gillar attityden och tonen och jag gillar att Play by Play haffat tag i DJ Bobbito Garcia igen, som precis som i NBA Street-spelen gör ett alldeles strålande jobb med att blanda sitt tramsiga skriksnack med vettiga basketanalyser i rollen som kommentator. Onlinefunktionerna fungerar bra för tillfället, laddningstiderna är korta och presentationen är godkänd även om menyerna är förbryllande ologiska till en början. Jag hade dock velat se offlinemultiplayer, bättre animationer och ett mer modernt flyt i spelet än som det ser ut nu.