Assetto Corsa Competizione

Idag torde Assetto Corsa Competizione anses som gammal skåpmat. För när ett spel, så till vida det inte heter The Last of Us eller Red Dead Redemption 2 vill säga, fyller sju år – är det med dagens mått mätt i stort sett alltid utdaterat. Utbytt. Uppföljt. Dock inte Kunos bejublade stickspår. Det känns inte bara toppmodernt såhär sju år senare, det är bättre än någonsin och en av de absolut finaste GT-simulatorerna du kan hitta.

Det släpptes dock, precis som Le Mans Ultimate, Assetto Corsa Evo samt Automobilista 2 i ett ganska skamligt skick, vilket gjorde startsträckan onödigt lång för Kunos ambitiösa licenssatsning. För det var så det började. Studion bakom supersuccén Assetto Corsa fick erbjudande av rättighetsägarna till GT World Challenge Europe-cirkusen och beslutade sig för att bygga ett GTWC-racingspel baserat på Unreal Engine 4. Kunos kände, då, att deras egenbyggda motor inte skulle kunna göra ett tillräckligt bra jobb med nattracingen, primärt, och valde därmed att arbeta med Epics renderingsteknologi, istället.

Initialt var detta ett misstag. Rena mardrömmen. Epics motor begränsade Kunos till den milda grad att självklara simracingfunktioner helt hade uteblivit, och tillkom först 18-19 månader efter lanseringen. Bilarna betedde sig minst sagt märkligt och curbsen på varenda bana var som att köra rätt in i ett normalstort Ikea-skrivbord.

Idag ser läget helt annorlunda ut, både beträffande PC-originalet och 2022 års konsolkonvertering (som sköttes av 505 Games). Competizione är sedan flera år tillbaka alldeles otroligt bra och även om Kunos gjort sin sista uppdatering här, hann de innan det beslutet trots allt stoppa in hela GT4-cirkusen samt den licensierade GT2-serien med alla bilar, team och förare. Om du köper grundspelet och all DLC idag finns det 24 licensierade, laserskannade racingbanor ur GTWC-serien att köra på. Det finns också 47 stycken GT-bilar fördelade på GT3/GT2/GT4-klasserna, alla licensierade och baserade på 2018-2024 års säsonger.

Alla tillgängliga racingbanor i Competizione:
• Barcelona-Catalunya
• Brands Hatch
• Hungaroring
• Misano
• Monza
• Nürburgring
• Paul Ricard
• Silverstone
• Spa-Francorchamps
• Zandvoort
• Zolder
• Mount Panorama
• Kyalami
• Suzuka
• Laguna Seca
• Donington Park
• Oulton Park
• Snetterton
• Circuit of the Americas
• Indianapolis Motor Speedway
• Watkins Glen
• Circuit Ricardo Tormo
• Red Bull Ring

När det gäller bilfysiken är det verkligen inte särskilt många racingupplevelser som slår det här spelet på fingrarna gällande realism och ren känsla. Kunos har alltid varit suveräna på att bygga trovärdigt superb däckfysik och så även här. Precis som i verklighetens GTWC körs bilarna med lite onödigt mycket ”traction control” vilket gör att de i standardinställningarna känns lite väl säkra, i det här spelet. Lite väl rälsgående. Det krävs dock bara att man skruvar ned mängden TC till ett, eller noll, för att samtliga ekipage ska komma till sin rätt, inte minst de kraftfulla GT2:orna som jag anser vara spelets höjdpunkt.

Kontrasten och även samspelet mellan peakeffekt och vridmoment är klanderfritt simulerat här precis som förflyttning av tyngdpunkt och inte minst farten. Det går undan, och det är så bedårande vackert att titta på, fortfarande, att det nästan känns absurt att spelmotorn i sig är från 2011 och spelet från 2018. Bilmodellerna håller skyhög klass precis som banorna och Kunos har nyttjat ljussystemet i Epics grafikmotor på ett snillrikt sätt för att skapa ljusvolym som saknas i mer eller mindre alla andra racingsimulatorer (Assetto Corsa Rally undantaget). Det finns ett ljusblått dis, en tunn dimma, i luften här som tillsammans med hur färgmättnaden ser ut, gör Competizione till en renodlad ögonfröjd.

Ljudet är ännu bättre. Minus möjligen Raceroom Racing Experience finns det ingen simulator på marknaden idag som kan tävla med akustiken i det här spelet. GTWC-bilarna vrålar på ett vis som de så sällan gör i spel av den här typen och inifrån cockpit går det att urskilja hur diffen jobbar och det där öronbedövande vinet från växellådan är enkelt att älska. På samma premisser är det lätt att skriva vänliga saker om force feedback-effekterna här som oavsett rattbas håller superhög klass. Det finns massor av känsla här, massor av detaljer och till skillnad från flera av de närmaste konkurrenterna simulerar det här spelet bromskraften i en GT3-bil riktigt, riktigt väl.

Det enda jag inte riktigt gillar i Assetto Corsa Competizione är att det inte går att sätta upp en egen server och där bjuda in sina vänner. Det har för egen del alltid känts märkligt. Jag gillar inte heller menysystemet och den övergripande presentationen som alltid känts överarbetad och obegriplig. Treskärmsstödet är ingen dröm det heller men det är också alla de minuspunkter jag har här, 2026, när jag ännu en gång återvänder till den officiella GTWC-cirkusen för att ratta en Audi R8 GT3 runt Paul Ricard. Om du letar efter ett licensierat GT-spel för att kunna testa din nyinköpta simracingratt finns det få val som toppar detta.