Närbild på en skäggig, sliten man med korta mörka hår och småsår i ansiktet, iklädd mörk lädertröja, i en regnig och dunkel miljö i Modern Warfare 4.

Modern Warfare 4 är en av årets stora upplevelser

Enspelarkampanjen i Call of Duty: Modern Warfare 4 är något alldeles extra. 

Oskar Nyström

Wow! Pang! Boom! Swoosh! Slash! Schwink! Blä! Usch! Nej! Jo! Va!?Jösses!

Nu var det i och för sig länge sedan jag spelade en kampanj i Call of Duty. Jag tappade suget kring dunderlinjära singleplayer-kampanjer och förstapersons-action för ett par år sedan och har inte hängt med tillräckligt bra i de senaste installationerna, och det kan förstås spela in här, men jösses vad kampanjen i Call of Duty: Modern Warfare 4 imponerar. Jag sitter här och häpnar över hur snyggt det är, hur bra det känns att spela, hur bra det låter, hur otroligt tät storyn är, hur vansinnigt dyr varje enskild sekvens måste ha varit, och kanske framför allt hur långt man vågat och valt att gå i sitt berättande.

Perspektiven skiftar vildsint åt alla möjliga håll och jag tvingas stundtals iträda roller som jag helst hade sluppit. Samtidigt är det ju bara genom spelmediet man kan göra såhär. I ena stunden far jag fram genom en nattklubb och vidare ut över snötäckta hustak i New York på jakt efter en hal rackare som strax ska åka på storstryk deluxe. I nästa genomsöker jag en nordkoreansk by i jakt på en ledare inom motståndsrörelsen och tvingas göra så otäcka val att jag geuint har svårt att spela vidare. Några ögonblick senare far jag fram genom Paris gator i den galnaste biljakten någon någonsin fantiserat fram, och i nästa kraschlandar jag med ett plan och befinner mig i Nordkorea, igen, men den här gången i rollen som sydkoreansk soldat som är på vippen att frysa ihjäl.

Det är verkligen sinnessjukt hur långt Infinity Ward har kommit med Call of Duty. Jag hade, som sagt, på förhand avfärdat den här typen av spel och tänkt att de inte riktigt har något kvar att ge mig. Att de ligger bakom mig. Men jag är så glad att jag norpade den där sista PC-koden vi fick av Activision, för det här är tveklöst en av årets riktigt stora spelupplevelser för min del. Som en tät, hård och kompakt action-thriller där pulsen aldrig får vila.

Även multiplayer-delen är skoj, såklart, även om det slår mig att så väldigt lite har förändrats under de här tio-tolv åren. Jag har spelat med Kim och Petter och haft det toppen. Noll problem med vare sig serverstrul eller installation. Bara snabba lobbys, snabba laddningstider och helt klockren, svinsnabb multiplayer med inbyggd variation som gör att jag aldrig hinner tröttna innan jag fysiskt måste slita mig från datorn för att ta hand om något måste av typen lägga barn, laga mat eller sova sömn.

Skoj! Bör ej missas, med andra ord.

Kommentarer (4)

Logga in för att kommentera.

Märkligt hur bingobrickan snabbt kan förändras. Med cirkus 24 heta spel i backloggen hade jag hoppats slippa att även lägga till årets COD 🥵

Poäng: 1