Dead or Alive 6: Last Round

Medan Street Fighter, Mortal Kombat och i synnerhet Tekken mår bättre än någonsin med urstarka försäljningssiffror, självklart deltagande under världens alla Evo-turneringar och nöjda onlinecommunitys – har det inte gått lika smidigt för Team Ninjas uråldriga tuttsimulator Dead or Alive. Trist nog. För jag har (nästan) alltid gillat denna spelföljetong. Jag minns debutspelet väldigt väl och hur Itagaki & Co på bästa tänkbara sätt kombinerade Tekken och Virtua Fighter och jag minns tvåan, och inte minst trean som jag nötte likt en fanatiker. Idag… Är Dead or Alive decimerat till lite och ingenting och lika mycket som det smärtar i ett gammalt fightinghjärta, lika trist är det ju att se hur Koei Tecmo här behandlar sina strykpåsar. Dead or Alive 6: Last Round är en cashgrab och en lat, bekväm, gammal sådan utan egentligt värde.

Eller… Det där sista ska jag ta tillbaka, eller åtminstone omformulera. Dead or Alive 6: Last Round – Core Fighters är den nedbantat slimmade versionen av det här spelet som i grunden är exakt samma spel som det numer sju år gamla Dead or Alive 6, och det är gratis. Du kan ladda ned det idag, hoppa in i Kasumis ljusblå spandexdräkt och piska vrålande tyskar på nätet, hur mycket du vill. Fightingupplevelsen är i grundspelet en smula gammal och grafiken andas 2017, men det är verkligen inte särskilt dåligt även om du bara får fyra fighters. Gratis, och helt okej. Problemen hopar sig för den som vill ha alla fighters i Dead or Alive-sfären samt de nya kostymerna. Då kostar Last Round 449 kronor och tar då alltså betalt för saker som många Dead or Alive (base game)-spelare redan betalat för. Och det… Känns i det närmaste bisarrt.

Rent spelmässigt är det ju parry-systemet som alltid varit själva kärnan i Dead or Alive och så även här, såklart. Fightingen sker i ett lägre tempo än i Tekken och påminner därmed mer om Virtua Fighter, med ett fokus på tålamod och kontringar snarare än att enbart hamra knappar (även om det såklart också går, alldeles utmärkt dessutom). Spelkontrollen är i Last Round lika bra som i basspelet från 2019 och jag har väl i grunden ingenting att klaga på här, utöver det faktum att det som sagt känns en smula gammalt och att spelserien verkligen förtjänar en fortsättning, med modern motor och smidigare animationsarbete.

Storyläget här är hämtat direkt från Dead or Alive 5 (2012) med samma egenheter och tillkortakommanden, bisarrt nog. Istället för en sammanhängande story med fighter som driver storyn framåt, som i Street Fighter 6, Tekken 8 eller Mortal Kombat 1, erbjuder Dead or Alive 6: Last Round istället en upphackad, märklig grej utan överskådlighet som snabbt blir knepig att navigera i. Storyn i sig är dessutom nonsensaktig som till och med får nonsensstoryn i Street Fighter 6 att framstå som rena rama Shakespeare.

Det enda som är ”nytt” här, är i grunden gammalt. DLC-karaktärerna Momiji, Nyotengu, Phase 4, Rachel och Tamaki gick att köpa för 39 kronor styck till 2019-spelet. Nu kostar de 449 kronor (med andra ord) att få tag på, trots att det är samma karaktärer i vad som i grunden är exakt samma spel. Laddar du hem gratistiteln Core kostar varje karaktär 89 kronor, och med tanke på att exempelvis Bayman alltså ingick i 2019-spelet som du kanske redan äger, och därmed har, känns det lite som att Koei Tecmo här tänkt att de skiter i surmulna fans som känner sig blåsta och i grunden bara vill tjäna in 100 miljoner kronor lite snabbt här innan någon märker att något lurt sker bakom kulisserna.

Lika mycket som jag gillar Dead or Alive som spelserie, lika lite gillar jag det här som på flera sätt känns som en lat, ogenomtänkt, slapp cashgrab utan existensberättigande. Tecmo meddelade lyckligtvis nyligen att de jobbar för fulla muggar med Dead or Alive 7 vilket jag naturligtvis ser fram emot, men tills dess gör du helt klart bäst i att ignorera detta.