Astro Bot

Sega har Sonic. Nintendo har Mario. Sony har Astro, plattformsgenrens just nu främsta lilla krabat.

Petter Hegevall
Astro Bot

2024 års plattformspärla med Sony-maskoten Astro i huvudrollen är ett underbart äventyr som känns lika ultracharmigt och gulligt som finurligt designat och expansivt. 60 världar, sex galaxer, 301 robotar som behöver räddas i ett hopkok som osar av skaparglädje, påhittighet och designmässig disciplin. Om du äger en Playstation 5 och fortfarande inte spelat det här, är det nu verkligen dags att du ändrar på det.

Testat till Playstation 5 Utvecklare Team Asobi Utgivare Sony Interactive Entertainment Release september 2024

Astro Bot: Rescue Mission till Playstation 4 (PSVR) var ett sjuhelsikes plattformsspel det. Astro’s Playroom (Playstation 5) likaså. Ett fenomenalt charmigt, välbyggt och ursnyggt sätt för Sony att låta miljontals Playstation 5-köpare att på det mest gulliga av vis bekanta sig med Dualsense och dess nya funktioner. Under hösten 2024 rullade Sony-ägda Team Asobi ut det första fullfjädrade plattformsäventyret med Astro i huvudrollen, som inte designats specifikt för att demonstrera funktionaliteten i ett VR-headset eller en specifik handkontroll. Astro Bot till Playstation 5 är Sonys svar på Super Mario 64 eller Sonic Adventure. Och det är ohyggligt bra.

Upplägget här påminner mig sådär lagom mycket om Mega Drive-klassikern ToeJam & Earl. Astro och hans 301 robotkompisar är på upptäcksfärd i galaxen i sitt Playstation 5-rymdskepp när rymdmobbaren Nebulax dyker upp, pangar ned dem och norpar de viktigaste huvudkomponenterna i Playstation 5:an. Dessa sprids ut över sex olika galaxer där sammanlagt 60 planeter och lika många uppdrag trängs. Det blir Astros jobb att frita sina robotvänner, leta rätt på samtliga av komponenterna till rymdskeppet för att på så sätt kunna ta sig hem, igen.

Varje värld (det finns 60 totalt) har ett eget tema och variationen här är rasande bra.

Astro utgår från hubvärlden Crash Site i det här spelet, där Playstation 5-rymdskeppets sotsvarta vrak väntar på dina reparationer varje gång du återfunnit en av huvudkomponenterna och härifrån kan Astro via ett litet miniskepp format som en Dualsense, resa runt mellan de sex galaxerna och 60 planeterna där pusselbitar ska återfinnas, robotpolare ska fritas och skurkar ska plattas till. Astro kan som vanligt hoppa, dubbelhoppa, sväva (varpå laserstrålar skjuter ned under hans fötter, som fungerar som en attack i sig), slåss samt slita och dra i saker.

Precis som i tidigare spel finns det level-specifika hjälpmedel som gör att Astros förmågor förändras för att kunna attackera olika banors upplägg på ett effektivt vis. Han får på en bana en ryggsäck i form av en robothund som möjliggör snabba framryck medan hundskrället skäller och morrar. Han får ap-armarna från Playroom som gör att han kan klättra samt grodnävar som förvandlar Astro till en mix mellan Dhalsim och Little Mac.

Rent spelmekaniskt är Astro Bot identiskt med Astro’s Playroom och precis som i den från fabrik förinstallerade introduktionen till Dualsense och dess funktioner, använder Team Asobi dosans funktionalitet på ett suveränt vis. Den skakar, ger haptisk feedback, låter och väsnas likt en liten robot i sig. Ibland ombeds du nyttja gyrofunktionen, ibland ombeds du nyttja de adaptiva avtryckarna och ibland uppmanas du att kombinera alla funktioner, mer eller mindre samtidigt.

PLAYER2
Olof Westerberg
Till synes helt utan ansträngning kom lille Astro Bots äventyr till världen och blåste oss alla av stolarna. Team Asobis anspråkslösa plattformare spände aldrig musklerna, experimenterade inte nämnvärt, genrehoppade inte och låtsade aldrig vara något annat än det förtjänade att kallas: den mest häpnadsväckande kvalitativa plattformaren sedan Mario dök upp i röret framför Bowsers slott i Super Mario 64. I sällskap med lille Astro dammsög jag allt som fanns att göra – hittade alla figurer och tog Platinum-trofén. Sedan lyssnade jag på Kenneth C M Youngs citypop-soundtrack på repeat, tävlade i time trial-banorna online och slutade aldrig att rekommendera spelet till vänner och bekanta. I framtiden kommer det att vara detta som skiljer oss från maskiner: Ingen med hjärta kommer att svara nej på frågan om de älskar Astro Bot.

Astro Bot blir till skillnad från framför allt Marios senaste äventyr aldrig oförlåtande i sin svårighetsgrad, istället välkomnar det yngre spelare med öppna armar tack vare förhållandevis enkla fiendemöten och väldigt tätt utplacerade checkpoints. Det är alltid, hela spelet igenom, utmanande men på helt rätt sätt. Det blir aldrig frustrerande och utvecklarna har här, precis som i fallet med Rescue Mission lyckats hitta ett sätt att underhålla mig som 48-åring exakt lika mycket som min nioåriga dotter Vega, som dyrkar det här spelet.

Designen är strålande. Genomgående strålande med egensinnig, supercharmigt gullig estetik som står på helt egna ben och har lyckats hitta ett formspråk som inte påminner om något annat på marknaden. Rent tekniskt är det superpolerat också, med 4K / 120Hz-support, ultrakulörta världar, fantastisk musik, vettig svensk översättning och minimalt med laddningstider. Äventyret i sig är dessutom väldigt välfyllt utan att någonsin kännas utdraget eller enformigt. Det tog mig närmare 25 timmar att spela igenom allt, vilket absolut inte hör till vanligheterna när det kommer till denna speltyp.

Det råder ingen tvekan hos mig om att detta är det överlägset bästa plattformsspelet till Playstation 5 och den bästa familjeunderhållningen som Sony själva producerat på över ett årtionde. Om du äger en Playstation 5 är du skyldig dig själv att skaffa, spela och njuta av detta ultragulliga lilla mästerverk.

Astro Bot

Team Asobis nu två år gamla plattformspärla är inte bara väldigt skickligt utformat och precis lagom utmanande, det är roligt, supercharmigt och lekfullt utan att bli för barnsligt. Som Super Mario Odyssey, fast bättre.

Testa även

Crash Bandicoot 4: It's About Time, Sackboy: A Big Adventure, It Takes Two

Kommentarer

Logga in för att kommentera.

Inga kommentarer än. Bli först med att kommentera!