Hallå igen, Jodie Foster!

Igår möttes vi av nyheten att såväl Remothered: Tormented Fathers samt Remothered: Broken Porcelain återvänder i början av nästa år i form av remaster-versioner. Jag har helt klart en komplicerad relation till spelserien som jag till en början var riktigt förtjust i, när jag spelade och recenserade det första spelet 2018. Det var ett fantastiskt stämningsfullt spel som trots flera brister ändå var underhållande och med tanke på hur liten den italienska studion då var kunde jag ändå förlåta bristerna. Läs min recension av spelet här.

Tvåan avskydde jag däremot men inte på grund av spelet i sig, utan på grund av dess risiga skick. Tyvärr lagade de aldrig spelet och det skulle verkligen behöva poleras vilket ändå gör mig optimistisk inför remastern som förhoppningsvis levereras i ett bättre skick. För liksom ettan var det inget fel på berättelsen (tvärtom!) och därför ser jag fram emot att uppleva den igen, utan att bli störd av kass grafik och buggar som gör att jag måste ladda om en gammal sparfil. Läs min recension av spelet här.

Det jag inte riktigt kan begripa är varför Stormind Games släpper spelen flera månader efter att de släpper det tredje spelet i serien. Red Nun’s Legacy släpps nämligen 27 oktober och remaster-versionerna av de två tidigare är inte planerade att lanseras förrän Q1 2027. Helt obegripligt, om du frågar mig. Framför allt eftersom det här för många är en okänd spelserie som hade mått bra av att nykomlingar lirade de tidigare installationerna inför den sista delen av trilogin.