Alla tiders finaste kaka

Om det bara ska koras en enda, om vinnaren av allt ska utnämnas så är det ju Ballerina som är Le NumeroUno.

Petter Hegevall

Ooooj-ohoj, vad många goda kakor det finnes. Det vet vi alla, såklart (inte minst Måns, han har utvecklat sanslösa mängder ryggfett under året). Jag älskar bondkakor. Oreos. Havreflarn. Snickerskakor. Kolasnittar. Kokostoppar. Toscakaka. Kärleksmums. Morotskaka. Sockerkaka. Tigerkaka. Brownies. Chocolate chip. Citronkaka. Mazariner. Mandelkubb. Pepparkakor. Kaka… Det är min grej det. Kaka. Kaka. Jag är lite som kakmonstret, men inte blå då förstås och inte fullt lika vansinnig (bara nästan) och varje lördag, när jag tillåts vräka på, då mulas det friskt vill jag lova.

En (aningen oroad) del av mig har funderat på om det inte är så, i grunden, att denna strikta vattenfasta-grej som jag under veckorna pysslat med i över ett år nu kommer att leda till någon slags gubborienterad ätstörning, vilket vore fullständigt absurt, såklart. För jag äter snudd-på ingenting i sex dagar för att sen gå så hårt på lördagarna att det torde kunna vara orsak nog till ett normallångt fängelsestraff, om det dokumenterades och spreds. Det handlar om att jag under flera dagar förbereder allt som ska ätas. Jag köper in kakor, rostbröd, godis, chips och allt där i mellan och sen inleder lördagen med att likt ett bogvisir bara fälla upp anletet för att kunna pressa in det goda. Ofta med ett hetsigt tvåhandsgrepp för maximal effektivitet i själva intagsmomentet.

En av sakerna som då äts, i vildsint tempo (Helen sade åt mig för ett tag sen att jag då äter så att jag blir andfådd) är alltid Ballerina. Inte sällan tre rör, efter varandra. tre förpackningar. 60 kakor. Rätt in i ansiktet. Och när jag närmar mig torsdag, fredag – kommer samma sug alltid åter. Ballerina. Inte Singoalla. Inte Oreos. Inte Hobnobs. Inte Biscotti. Inte Biscoff. Inte Brago. Ballerina! Bara, och då pratar jag aldrig om de där avarterna med kladdkake-smak, brownie-smak, kaffesmak eller nåt av det där andra gormet som numer finnes. Helt i onödan, ska tilläggas. Det enda som någonsin behövs – Är Ballerina. Det är livets goda det. Livets bästa. Blåsa i sig tre förpackningar och en liter röd mjölk, sitta nere i källaren alldeles själv och le motbjudande med tandraderna fulla med brunt gegg. Det är min lördag det. Drömmarnas lördag.

Kommentarer

Logga in för att kommentera.

StrokingKitten

Åh Ballerina, den fina! En av få saker jag saknar som glutenintollerant matmongo. Kopiorna som finns ute, som är glutenfria, smakar mest gammal papperskartong med lätt underton av utspädd choklad.

Poäng: 0
Zidious

Top 3 kakor helt klart. Drömmar är nog min favorit.

Poäng: 0
MrSnowball

Jag kan bara hålla med. Hade nog egentligen behövt skickas på rehab för min Ballerina-konsumtion. Knölar med glädje in ett helrör i käften så fort tillfälle ges. Originalet är bäst men kladdkakasmaken är också bra.

Poäng: 0
cadmium

Ballerina har jag alltid tyckt är lite tråkigt, i alla fall jämfört med Singoalla, den med hallonsylt i.

Poäng: 0
Cranes

Jag gillar Bragokex mest tror jag, sedan är jag förtjust i Singoalla, men dessutom är Ballerina väldigt god med.

Poäng: 0
Razor

Jag älskar Ballerina, men tyvärr äter jag väldigt sällan sötsaker nuförtiden. Det kanske blir att handla in en rulle till helgen dock. Jag kan inte trycka i mig kakor på samma sätt som jag kunde för 10 år sen men att dela upp en rulle över helgen blir nog gott.

Poäng: 0
PistolRobert

Ballerina kladdkaka med iskall mjölk 🤤

Poäng: 0
Zen2049

Hahaha oj vad jag saknat de här bloggarna! Ballerina de e fina grejor det. Själv har jag dock svårt med disciplinen att köpa i förväg sådär, men moffa på! 😁

Poäng: 0
NESduk

Den enda bakelsen jag skulle kunna klara mig med resten av livet är Eldorados jordgubbsrulltårta. Fantastisk god kyld också.

Poäng: 0
PowerKnug92

Haha, väldigt målande beskrivning.

Poäng: 0