Vykort från Hyrule

Vi fick koden till Ocarina of Time sent, men sen dess har jag spelat som om det inte existerar någonting annat på denna jord inför vår recension. Jag har en liten, liten bit kvar att beta av ikväll innan jag påbörjar recensionen som bör komma upp här på MISSIL under helgen, men utan att säga för mycket. Det är helt jävla underbart – på ren svenska. Den där Nintendo-magin, den existerar fortfarande. Och den är kanske bättre än någonsin. Grafiken, tekniken, musiken, ljudet, berättandet – i princip allt är sammansatt med sån perfekt fingertoppskänsla att det är svårt att inte bli avundsjuk. Jag har (precis som de flesta) alltid hyllat Ocarina som det främsta spelet i serien, och det är rätt sjukt att 28 år senare är det kanske dess nyversion som tar platsen.

Innan jag hoppar tillbaka in för att utdela handgemäng på Ganandorf kommer här ett par vykort från några platser jag har besökt.