En stor grifflik fågel med utbredda vingar svävar över en vindpinad gul åker i solnedgången, medan en vithårig svärdsman med två svärd på ryggen ser upp mot den.

Jag kan inte spela Witcher 3 längre

Enhälligt ett av tidernas främsta spel. Jag blir mest frustrerad när jag spelar det...

Kim Orremark

Vi pratade ju om det i MISSIL Podcast för inte allt för länge sen. Ett av tidernas bästa rollspel, The Witcher 3: Wild Hunt, och vi var alla överens. Det är ett fantastiskt spel. Utomordentligt bra, till och med. Och så är det ju, men hur mycket jag än försöker att spela den uppdaterade versionen nu (mest för att spela expansionerna som jag aldrig har gjort) desto mer frustrerad blir jag. Det är främst spelets strider som närmast driver mig till vansinne.

Det spelar ingen roll hur otroligt läcker spelvärlden är. Hur berättandet tar form eller alla de egenheter som CD Projekt Red finurligt har petat in i Velen. När det är dags att piska soldater, drowners eller wraiths har jag inte kul. Inte ens lite. Att styra Geralt i strid är lite som att försöka navigera en SL-buss genom gränderna i gamla stan. Inte omöjligt, men inte heller särskilt graciöst. Jag trycker på slagknappen, Geralt tänker i 0.8 sekunder och sen svingar han svärdet med all kraft – åt fel håll. Precis efter det kommer det fyra fiender som jag inte såg innan, och i en otroligt fin uppvisning i grupparbete slår de ihjäl mig. Det händer om och om och om igen. Igår kväll fick jag nog. Jag stängde av och laddade ner Cyperpunk 2077 istället och tänker nu konstatera; Witcher 3 är ett strålande spel som har åldrats rätt dåligt redan och Cyberpunk 2077 är roligare att spela.

Med det så blir det alltså inget Hearts of Stone eller Blood and Wine för mig. Trist, men så är det.

En stor grifflik fågel med utbredda vingar svävar över en vindpinad gul åker i solnedgången, medan en vithårig svärdsman med två svärd på ryggen ser upp mot den.
Läckert är det ju såklart.

Kommentarer (23)

Logga in för att kommentera.

Håller med, det är i striderna som årsringarna syns mest tyvärr. Jag har spelat mycket souls/soulslike senaste åren och älskar sättet man slåss & parerar på! Men "nergraderingen" i Witcher 3's strider (om man spelar det idag) blir så stor att det inte går att blunda för. Jag tycker Witcher 3 är ett sjuhelvetes bra spel och otroligt vackert i och med uppgraderingen, men det faller alldeles för platt när det vankas handgemäng.

Poäng: 0

Jag sticker ut hakan och säger att W3 är ett bra spel, inte fantastiskt. Av precis den anledning som beskrivs ovan. Världsbygge, grafik, berättelse, sidouppdrag håller alla allra högst klass. MEN, det är inte så himlarns kul att spela. Körde igenom huvudstoryn när det begav sig och har i omgångar planerat att köra expansionerna. Jag skulle ge W3 betyg 4 av 5, både då och nu.

Poäng: 0

Det finns ett sett att spela witcher 3 som är svårt och ett som är lätt. Om du bara lvlar upp eld trollkonster i början så blir ett spel du startar på Death March som att du kör Just the story. Elden tar helt bort alla fienders armor så att dom bara tål ett svärdslag. Pissenkelt då. Även så missar folk att granater är det som gör mest skada. Hur realistiskt det är i ett fantasy spel att ha granater vet jag ej. Men kul är det. Speciellt nu när du kan pausa och skapa härliga printscreens där kroppsdelar flyger hej vilt. Jag har några riktigt sjuka godiingar sparade på burken där ett par huvuden smällde upp och landade på en byrå och så rätt så cheka ut där dom satt. Eller när armar fastnar i bokhyllor. Hur som helst, Det tar sig, sa pyromanen!

Men jag fattar och håller med om att CP2077 verkligen tog sig in på 2020 talet med ett upphottat GTA stil. Det är massivt, och på steroider. Det finns så många sätt att spela spelet att det börjar bli mer än ett spel. Jag har gjort 4 genomspelningar på olika sett, och nu såg jag att det finns flera med expansionen som kom ut i veckan. Spännande. Jag hoppas det kommer fler skills så att man kan styra flera personer.

Poäng: 0

Helt fast själv. Älskar det.. ÄLSKAR DET!! allt!.. Världens bästa spel.

Poäng: 2

Det var stridssystemet som fick mig att tappa intresset ursprungligen, men har gång på gång sagt till mig själv att jag ska spela det. Jag tar mig alltid en bit in i Helgen innan jag blir överväldigad🫢

Poäng: 1