I det närmaste orimligt svagt, Mayer

Att John Mayer, för egen del, bara varit svagare och svagare för varje skiva han släppt sen den genreöverskridande, ikoniska, genomgående briljanta Continuum – Råder det noll tvivel om. Hans senaste, Sob Rock, var en dålig skiva – enligt mig. Uddlös, tam, trist, slätstruken från en man som vägrar utmana sig själv längre, musikaliskt. Mayer, som med Heavier Things och framförallt Continuum, en gång i tiden kryddade en genre i stiltje, är idag så opersonlig och karaktärslös i sin ton, lyrik och arrangemang att det börjar kännas orimligt. Den nya singeln ”Tom & Jerry” är ute, och jag kan inte annat än sucka. Det finns ingen originalitet här, ingen känsla, ingen udd, inget storslaget gitarrspel, inga minnesvärda riff, ingen underfundigt träffande lyrik. Bara slätstruket, svintrist, sömnigt jämrande.

Det känns som om John Mayer inte har något mer att säga och har egentligen inte haft det sen Continuum. Han verkar inte det minsta intresserad av att spela gitarr längre och hans sångmelodier känns inte sällan som han norpat den första simpla, slätstrukna idén som dykt upp i skallen. Ofta sjunger han samma slinga som ackorden i sig, ofta känns det så förväntat att jag nästan somnar. Han samplar sig själv, vid det här laget – och det är bara för mig att inse (inte minst efter Sob Rock) att han på intet sätt gör musik för mig, längre